Tömkörning:

Min huvudsakliga tjänst är tömkörning, en träningsform som många gärna provar på men inte tar sig tid att lära, utan slutar då de tycker att det är svårt. Det är ganska svårt i början innan man får koll på tömmar, pisk och div. olika inspänningar. När sen grunderna sitter kan man bara utvecklas och upptäcka helt nya möjligheter att träna hästen på. Det bästa sättet att lära sig på är att träna på en äldre häst som kan träningsformen.

Longering:

Detta är något som måste föregå tömkörning anser jag då jag longerar på töm. Jag vill att hästen förstår att gå runt föraren, går undan för tryck och kan en del grundkommandon vilka jag sen använder även i tömkörning.

Longering ska man inte hålla på med för länge vid varje träningstillfälle, då det sliter på hästen att gå på volt mycket, därför gäller det att ta vara på den tiden och kräva total koncentration av hästen och inte bara låta den springa. Man kan lära den att både öka och minska tempot i alla gångarterna, man kan utföra sidvärtsrörelser och träna övergångar dessutom lär den sig dina kommandon och ni lär varandras kroppsspråk.

Hantering:

Hantering är grunden till all kontakt med hästar och bland det viktigaste när man håller på med dessa ibland stora och alltid starka djur. Hästar lever i hieraki och följer en ledare, dom är beroende av att följa och därför måste vi se till att vi är högst i den.

Hanteringen ska börja redan på fölstadiet, man kan med fördel sätta på fölet en grimma den första veckan och låta den ha den på sig så fort man hanterar sto och föl, även leda och lära fölet att gå undan för tryck kan göras tidigt men detta kräver kunskap och att man vet vad man gör till 100%. Vet man inte det ska man anlita någon som gör det. Jag tar mig inte an fölungar men jag kan rekommendera till någon som kan det bra. Nu är det inte så ofta som man har sin häst från fölstadiet utan köper en äldre eller yngre vuxen häst som man ska träna och utvecklas med, och oavsett om det är en unghäst eller äldre är det aldrig försent att skapa rätt ledarskap mot hästen.

Jag anser att man ska sätta tydliga regler för hästen och behandla den som en häst och inte som en människa, en häst med för "lösa tyglar" kan bli farlig för oss människor, den måste visa oss respekt. Respekt är något man inte tar utan det förtjänar man och man förtjänar det genom att vara lugn och bestämd mot hästen. Känslor som frustration, ilska, rädsla, stress och osäkerhet gynnar inte detta arbete.

Problemlösning:
Ibland uppstår det problem mellan häst och människa som gör att båda blir frustrerade och/eller missnöjda med tillvaron. Hästen börjar bete sig annorlunda mot tidigare, oftast till det sämre, och människan förstår inte varför eller vad som hänt utan blir arg, rädd, osäker, frustrerad, fundersam eller känner nåt annat över att hästen beter sig "lustigt". Vi pratar ofta om sk problemhästar men som jag ser det är det lika ofta eller oftare, vi människor som är problemet i frågan, hästen svarar bara på vårt beteende mot den som vi inte ens tänker på att vi gör.

Problemen som uppstår grundar sig oftast i hur hästen hanteras i det vardagliga. T.ex. en häst som börjar gå ut så fort boxdörren öppnas vet inte att människan som står i vägen faktiskt är någon som den ska respektera för det har människan inte talat om tydligt nog. Likaså en häst som är "tjurig" när den får mat vet inte att maten tillhör människan ända tills hon går ut ur boxen för det har ingen sagt till hästen.

Det här kan tyckas vara små problem som vi ju kan leva med men de, och fler, är grunden till större problem, som att hästen inte står still vid uppsittning eller har svårt att stå still i halten.

Sen kan givetvis problem uppstå efter obehagliga upplevelser och trauman som hästen varit med om och dessa löser man genom att vända tanken hos hästen och på olika sätt ge den en ny och mer positiv bild av det vi gör med den. Ett mycket stort och vanligt problem som många får är när det kommer till lastning av hästen. Då alla hästar mer eller mindre lider av klaustrofobi är det ganska konstigt att vi ens kan få dem att gå in i den trånga och lite ostabila lådan och sen stå stilla där när den börjar röra på sig. Men det är anpassningsbara djur vi har att göra med så de lär sig och gillar läget i de flesta situationer. Jag tar mig inte an lastningsproblem då det innebär en väldigt stor skaderisk men kan konsultera i problemet.
Men A och O i all träning med dessa djur är ett tydligt, lugnt och bestämt ledarskap.

Ett vanligt möte

När jag träffar en häst för första gången vill jag helst se den i boxen eller stallgången innan jag börjar arbeta med den. Där känner jag igenom hela hästen för att se om jag kan känna några spänningar eller om hästen visar tecken på smärta nånstans. Jag vill på så sätt gardera mig lite för att om hästen har ont nånstans så har den det innan jag börjar mitt arbete. Här tittar jag också på hästens helhetsintryck, om den har en lång eller kort rygg, hög eller låg halsansättning, lång eller kort hals/nacke, benställning, stark och svag sida, hull och hur musklad den är. Detta avgör hur jag lägger upp mitt arbete med hästen. Jag börjar i stort sett alltid med att fästa yttertömmen från bettringen genom däckeln till handen och innertömmen direkt i bettet, på så sätt kan jag alltid gå över till longering, genom att ge efter på yttertömmen, om hästen skulle bli rädd eller av annan orsak rusar iväg.

Många av hästarna som jag möter har aldrig blivit tömkörda och behöver då tid på sig att förstå vad som krävs av den och vad det går ut på. Vilket varv jag börjar med avgör vilken som är hästens svaga sida, jag tycker det är lättast att börja med den svaga sidan utåt då jag på så sätt har lättare att komma åt det svaga bakbenet. Alla hästar har en stark och svag sida, precis som att vi är höger- och vänsterhänta, och hästen vill helst använda den starka sidan mer än den svaga. Det är därför det är så viktigt att tänka på vår egen liksidighet lika mycket som vi vill att hästen ska vara liksidig. När jag går där med hästen kollar jag hur styrbar den är och vilket förhållande den har till pisken, jag försöker alltid ha med pisken i mitt arbete då jag tycker att alla hästar ska ha respekt för den men inte vara rädda. Det är ju den, tömmen, min kropp och rösten som är mina kommunikationsmedel.

Första mötet vill jag alltid göra till något positivt och trevligt för att hästen ska känna sig lugn och bekväm. Jag kräver oftast bara viss rakriktning och vänjer hästen vid mig och mina händer. Då jag inte har någon tidsbegränsning, kan jag arbeta väldigt lugnt och ta det i hästens takt.